Min tränare säger åt mig att jag ska hålla skänkeln på plats men den åker alltid bakåt när jag hoppar, och fram när jag sitter, är det bara mitt fel?

Om man är svag i ryggen och magen så kan det behövas träning för att finna och bibehålla balansen. Spänningar i axlar, och korta ljumskmuskler kan hindra. Mycket få lyckas stå med foten i stigbygeln när de hoppar. Och det är inte bara ryttarens fel. För att du ska kunna stå så måste sätet vara placerat så nära stigbygelkrampan att du kan sitta med lodrätta stigläder, för om det inte är lodrätt så har du inget stöd under dig utan måste använda muskelkraft. Dessutom måste sadeln vara konstruerad så att tyngdpunkten på hästen stämmer med var sätet placerar dig, annars hamnar du ständigt i obalans.

Det vanligaste är att sätet i sadeln har sittpunkten är för långt bak och ryttaren tvingas kasta överlivet framåt för att komma ikapp hästen över hindret. Eftersom foten är framför (inte under) ryttaren innan hindret så pendlar den bakåt när ryttaren flyttar överkroppen framåt. För att hålla balansen kniper man åt med knät eftersom foten inte får stöd i stigbygeln. Automatiskt far skänkeln bakåt uppåt.

För att det ska bli rätt:

• När du sitter i sadeln skall du inte kunna rulla över i stolstis och du skall bara behöva lyfta tån för att hamna i stigbygeln.
• När du rider lätt skall du inte behöva jobba dig upp, utan hästen skall hjälpa dig upp och du ska kunna koncentrera dig på att sitta till i mjuk takt för att bestämma tempo och rytm. om du känner att foten glider framåt och att du måste knipa med knät så stämmer inte sätet för dig, dvs avståndet mellan krampan och stödet för sittbenen är för stort.

Vanliga fel:

• Många ryttare får lära sig att trycka ner hälen för hårt så att foten trycker stigbygeln framåt, stiglädret hänger inte lodrätt. Det gör att man inte har något stöd under foten när man ställer sig upp, och man tvingas hålla i med knäna. Så fort vi klämmer med knät, flyttas vår tyngdpunkt uppåt i kroppen och vår balans försämras.
• Många hoppryttare sadlar för långt fram för att de vet att de behöver vara långt fram i spårnget.

Några råd

Att göra:

• Lägg sadeln så att bomspetsarna inte är uppe på bogbladet utan bakom. Kåpan och bossan kan däremot röra vid bogbladet de är mjuka och hindrar inte så länge hästen inte är hålig bakom bogbladet. Då behövs en pad under.
• Se till att sittpunkten ligger i våg och inte är bakom sadelns mitt, eller hästens djupaste punkt pröva sätet för att se om du finner balans sittande och stående utan att knipa
• Om hästen tillfälligt tappar hull eller muskler kan en pad av lammull fungera som fuskmuskel under en tid så att sadeln ligg i våg.
• Rid utan stigbyglar och finn din egen balans en tid och sedan en stund under varje pass.
• Flytta in foten lite i stigbygeln så att den är under fotbladet tryck där och inte i hälen. Öva med att ställa dig upp utan att hålla med knäna alls. ha någon som hjälper dig att se om stiglädret är i lod. Du blir kanske trött i vaderna, men när du hittat balansen är det lättare och du får lätt att stå upp utan att knipe med knät.

  Gör inte:

• Spänn inte fast sadeln i bakåtlut med förbygel
• Lägg inte under en pad baktill på en sadel som lutar bakåt. Den sadeln är för trång, har fel form och passar inte din häst.
• Försök inte lyfta en sadel med sittpunkten bakom mitten i bak kant med en pad, du får ett skadligt tryck framtill.
• Tryck inte ner hälen så att stiglädret lutar framåt.
• Rid inte i en sadel som inbjuder till att du säckar ihop och måste spänna dig för att sitta rätt.

Hur vet jag att min tränare och veterinär verkligen vet något om sadlar?

Anledningen till att det är så här är att varken tränare eller veterinärer får någon utbildning på hur sadeln påverkar din sits eller hästens arbetsförmåga. Just nu testar man sadlars inverkan inom veterinärmedicinen för att lära sig mer om detta. En årskull av Hippologer har fått en tvådagars utbildning i sadeln uppbyggnad och hur formen på sadeln skall kontrolleras och jämföras med hästens form.

Det innebär att du som ryttare kan lita på din veterinär när det gäller just veterinära saker och på din tränare när det gäller erfarenhet av hur man tränar hästen. Men du kan inte automatiskt utgå från att de kan se om din sadel är bra för dig och din häst. Det kan till och med hända att din tränare rekommenderar dig en sadel som han eller hon upplevt som positiv för en annan häst men som inte alls skulle passa dig och din häst. Din tränare kanske själv gillar en sadel ,men hon eller han ser inte ut som du och deras häst ser kanske inte ut som din häst.

Du kan inte alltid lita på att de som prövar sadeln och kanske tom mäter din häst, kan tillräckligt mycket för att det ska bli rätt. Detta beror på att butiker och sadelförsäljare kan få en två dagars kurs som ger ett diplom, men inte på långa vägar tillräckligt med erfarenhet och kunskap.

Att mäta vidden på hästen med Peter Menets mått-sticka (det är han som utvecklat den) ger bara en fingervisning om hur vid hästen är idag. Om du inte kan bedöma om måttet stämmer, (manken kan ge fel mått) eller kontrollerar fler mått än bomvidden så ha du bara en tredjedel av det som krävs för att det ska bli rätt. Det är som att köpa skor på postorder. Även om du har trettioåtta och får hem den storleken så kanske skorna inte passar ändå. OK nu känns det som om du inte kan lita på någon och du vill ge upp och sälja din häst bums!! ... Men det finns ett bättre sätt.

Ställ frågor, ta till dig all kunskap dom du instinktivt känner är logisk. Läs, titta på din häst och pröva det du läser. En sak är säker. Du kan oftast lita på din häst. Den känner skillnaden på det mesta och om den inte har jätte ont eller är helt avstängd så får du god vägledning av hur den reagerar.

I dessa situationer har du anledning att börja ställa frågor:

1. Om din häst inte rör sig 100% eller behandlas i leder eller rygg. Ställ frågan kan min sadel ha med detta att göra?
2. Om du får mycket tillrättavisningar på din sits Fråga: kan min sadel ha med detta att göra?

Ofta uttalar sig veterinärer och tränare om sadlar så att du tror att de kan sin sak. De har ju erfarenhet och utbildningar som du vet att du inte har. Men trots det så kan du inte vara säker om du inte frågar mer.

Här är fem frågor som du kan fråga så att du får veta vad de kan:

1. Stämmer vinkeln på bommen? Om inte, är den för bred eller smal?
2. Stämmer djupaste punkten, Om inte, är den för långt bak eller fram?
3. Stämmer vinkeln på bommen under ryttaren? Om inte var trycker sadeln mest?
4. Är trycker jämnt hela vägen framifrån till bak? Om inte var är trycket störst?
5. Visar bossorna tecken på kompensation genom att vara olika? Vilken sida avlastar hästen?

Följdfrågan du alltid måste ställa är:

Hur påverkar det?
Den som vet vilka effekter sadelns passform har på din sits, dina skänklar, din balans, på hästen rygg och bogfrihet, bakbens teknik, bärighet, svängbarhet, lösgjordhet och balans. Den personen kan hjälpa dig att lösa ditt sadelproblem, om du har ett.

Om de ärligt säger att de inte vet svaren, men ser att din häst inte fungerar så vet du att de verkligen bryr sig även om de inte vet exakt hur lösningen ser ut. Det är inte alla som vågar säga till att något är fel när de själva inte har svaret.

Dina frågor ger er möjlighet att söka lösningar utifrån din och hästens förutsättningar istället för förutfattade meningar om hur bra olika märken är. Sanningen är ju att de flesta sadlar har en form som passar en specifik form på häst. Genom att ta reda på vad just din häst har för form, kan du ställa frågor till säljare om just deras bomform och då få fram om den är lämplig för just din häst.

Lita på dig själv, och din häst. Den säger dig mycket genom sitt sätt att uppföra sig både när sadeln kommer fram och när du rider. Ta hjälp av din tränare och veterinär med att titta på din hästs konformation och pröva dig fram.

Under "Sadelskolan" kan du läsa mer om hur du ska kontrollera din egen häst och sadel

Hur vet man att man får en specialanpassad sadel?

Nedan ser du de saker som en sadelinpassare måste ta hänsyn till för att passa in en sadel korrekt.

På hästen:

• Mankens längd. Avgör hur vinklat och långt eller kort framvalvet skall vara.
• Bredden bakom skulderbladen. Avgör sadeln bomvidd och hur bred den skall vara i framvalvet innan den vinklas ut.
• Ryggens längd. Avgör hur lång sadeln kan vara och var sittpunkten skall placeras.
• Ryggens vidd. Avgör hur sadeln är utformad undertill under ryttaren så att vinklarna följer hästen och ligger platt på bossorna så att trycket kan spridas utåt över hela bossans bredd.
• Ryggens form avgör hur rak eller böjd bommen skall vara och hur mycket.
• Hästens gravitationspunkt. Avgör var sittpunkten i bommen skall vara.
• Sadelgjordsläget Avgör var stropparna skall fästas och vilken typ av bom och bossor som fungerar.

Man bör även se till att få omstoppningsbara bossor då de i de flesta fall kan forma sig efter hästen och justeras med tiden. Med permanenta bossor kan man inte justera. inte heller kan de anpassa sig till hästens form.

På ryttaren:

• Sittbenens läge avgör sätets bredd och skålning.
  
• Lårbenets längd avgör både kåpa och i viss mån säte.
  
• Underbenets längd. avgör kåpns framskärning och längd.
  
• Bäckenets storlek avgör sätestyp och storlek.

Om man vill köpa en sadel som man kan ändra bommen på, men vad är det dom gör?

Riskerna med att ändra en bomstorlek är att man gör det flera gånger och inte kan vara säker på att sadeln behåller den nya formen eller att den blir rak eftersom materialet strävar efter sin ursrungliga form, eller börjar påverkas av hästens form.

Att man vidgar sadeln fram innebär inte att den blir bredare mitt under ryttaren. Det innebär att en häst som är bred hela vägen över ryggen kan få en sadel som är tillräckligt bred framtill men som ligger som ett hustak tvärs över ryggen under ryttaren. Hästen får då tryck länge en smal linje eftersom kanten från bommen trycker. Även en träbom kan breddas en eller 1,5 cm. genom att sätta på ett nytt järn framtill kan man då även kontrollera att den behåller sin bredd. men samma sak gäller här sadeln blir inte annorlunda rakt under sätet.

Det finns även sadlar där man byter den delen av bommen fram. det är bra för man får ju då en bom som inte blir sned vilket något som man böjer och formar om alltid kan bli. Nackdelen är dock densamma här. det är bara den främre delen av sadeln som vidgas, inte delen under ryttaren.

Mitt råd till er som har eller köper sadel, är att anlita en sadelinpassare som kan se vilken siluette, typ av rygg och manke din häst har. Se till att de utgår från den och sedan hittar rätt bredd på sadeln. Om du har en sadel som du vill skall ändras se till att först kontakta en sadelinpassare som begriper sig på vilka förändringar din häst behöver. Sedan kan ni anlita en sadelmakare som gör förändringen.

Du köper inte obekväma skor bara för att de har rätt storlek och din skomakare som kan både lästa och klacka kan ytterst lite om formen på dina fötter. Samma sak gäller ofta sadelmakare. De kan göra ett jättefint arbete, men deras utbildning är en hantverksutbildning med i bästa fall ett par dagars kurs i hur sadlar, hästar och ryttare passar ihop. Ingen annan produkt är så komplex och kräver att två levande individer fysiskt ska passa i den. Sök kvalitet och kunskap det blir bäst i längden.

Hur vet man att sadeln är omstoppningsbar? Och varför ska man ha en omstoppningsbar sadel?

Ibland är den lite mjukare runt kanterna för att man lagt ett filtlager runt kärnan. Om du kan trycka ihop bossan så att du känner bommen längst fram eller precis i kanten under mitten på sätet så har du en för tunn helgjuten bossa för att den ska kunna fungera stötdämpande i tex landningar när det är flera hundra kg belastning på stigbygel krampan. De flesta helgjutna bossorna är inte fastsydda på längs mitten.

Men det finns även omstoppnings-bara sadlar som inte är sydda längs mitten som tex Russli och Amerigo. Dessa är tillverkade enligt original iden med att inte sy fast bossan, nämligen att sprida sig utåt sidan så att trycket fördelas på en bredare yta. En stoppad bossa är oftast lite tjockare, den är alltid rundad i alla kanter fram och bak och den kan vara allt från väldigt mjuk till stum. Men du kan inte trycka igenom den. Den kan vara slät eller knölig beroende på vilken ull och teknik den är stoppad och tillverkad med.

De flesta tillverkare utom de engelska tillverkar sina ull-stoppade bossor med en syntetull idag. Anledningen är att det finns många typer av fårull, kardadre, tvättade, toviga kortfibriga långfibriga osv. En sadel som påbörjats med en typ av ull måste ha samma ull när den justeras för att ullen inte ska sära på sig och bli ojämn.

Den syntetiska ullen är alltid densamma och därmed enklare att serva med ett gott resultat. Om man vill ha äkta ull bör man be att få se ullen och välja en och samma sadelmakare varje gång man servar sadeln så att all ull i sadeln förblir densamma. Äkta ull krymper som en ylle tröja och därför behöver sadlar med äkta ull alltid justeras efter några månader. Det är därför de engelska sadlarna alltid måste stoppas om kort efter inköp. En omstoppningsbar sadel skall om den har en bra form i övrigt anpassa sig till hästens form.

Om den har fel form kan den däremot ändra sig till det sämre, dvs sjunka bak eller att bossorna går ihop och hamnar för nära ryggraden. Med stoppningen kan man anpassa sig en eller högst ett par centimeter till hästens bredd framtill och till höjden baktill. men man kan inte kompensera för en bom som är för svängd eller för rak eller fel form för hästen.

En sadel som lutar bakåt tex ska inte i första hand fyllas baktill. Den kan vara för smal, eller för kort iframvalvet, eller inte kompensera tillräckligt för en lång hög manke. Om man då fyller baktill tippar man allt tryck framåt och klämmer till runt manke och bogblad.

En formgjuten bossa har alltid samma form och kvaliet och kräver ingen service. Den byts ut helt när den är slut om tillverkaren har sådan service (fråga innan du köper). Den anpassar sig inte till hästens form, så den kräver att sadeln passar perfekt hela tiden. De formgjuna bossorna är ofta tunnare och har då mindre stötdämpning. De kan vara lämpliga på breda hästar där det är svårt att hitta sadlar som kommer ner ordentligt mitt på ryggen, och för relativt lätta ryttare.

Om man har en hopphäst som sadlarna glider bakåt på
Vi har en brösta på nu men min häst är sur när man sadlar och ganska het att rida. Jag har hört att man inte får sadla på bogbladen men om jag sadlar längre bak tippar sadeln och jag sitter helt fel. Jag har köpt en fin dyr märkessadel, varför får jag det inte att fungera?

För att du ska lyckas med det så behövs en sadel med extremt kort framvalv och sätepunkt som stämmer med din häst. Om bogbladen dessutom sticker ut och har hålrum bakom så behöver du ha en fårskinspad med manke (figursydd) och fyllning så att sadeln går fri och skulderbladen kan röra sig under.

Det som de flesta inte vet är att hästens stöddämpning går via skulderbladen och ryggmuskulaturen. Om hästen inte får plats att röra skulderbladen bakåt uppåt så kommer den inte att hoppa igenom helt med ryggen och den höjer huvudet innan den ska landa. Ofta så stressar den.

Resultatet av att hoppa en häst med en sadel som klämmer blir onda framkotor, onda ryggar och i värsta fall kissing spines. I Sverige sprutas regelbundet kotor och ryggar på hopphästar just för att de presterar med sadlar som inte ger dem rörelsefrihet. Tyvärr har aveln bidragit till att ta fram så bra hästar att de hoppar även om de har mycket ont.

Vi har fem olika hoppbommar för att alltid få ryttaren på rätt ställe och trycket från sadeln fördelat rätt. Speciellt bra på korta breda hästar är en bom som heter DJ.

En pad kan fylla ut framtill om lite muskler saknas, men den kan aldrig kompensera för en sadel som inte passar, tvärtom kan den förflytta trycket till ett nytt ställe, som då efter en tid gör ont. Om du använder brösta på en sadel som i övrigt ligger rätt så skall sadeln ligga i jämnvikt utan bakåtlut och med endast kåporna mot bogbladet.

Hästens sätt att bära sig, svänga och hoppa av, ger dig svaret om sadeln fungerar som den ska.
D.V.S. Den ska vara lätt att rida lång låg med lätt stöd i handen, lätt att böja och svänga utan att den sladdar, och kunna hoppa från mycket lågt tempo och stanna kvar hos dig i landningen.